nytt | arkiv | profil | maila | nyaste gästboken | länkar | layout | d-land


Kirurgi
2008-10-29 @ 18:14

Gårdagskvällen bjöd på den lugnaste jouren jag någonsin varit med om. Inte ett enda samtal, inte ens rådfrågningar.

Det var ganska lugnt på dagen också. En mastit, två subkliniska mastiter, två kvarblivna efterbörder, en halt häst (min gissning är stengalla), vaccination av tre hästar. Jag jobbade inte ihjäl mig, trots att det blev en del bilåkande och en del administrativt och praktiskt arbete på stationen när jag kom tillbaks.

Dagen har gått i kirurgins tecken, kan man säga. Det började med en knöl på en valp som visade sig vara ett serom av gigantiska mått! Det tog betydligt längre tid än den halvtimme som var avsatt - lägg på en timme på det så kommer vi i närheten av den tid det tog. Naturligtvis växte sig kön i väntrummet lång.

När jag tömt ut det mesta av vätskan med hjälp av spruta och kanyl (vi pratar deciliter vätska här) öppnade jag upp och fridissekerade kapseln och tog bort den. Tur att man är ambidexter, det var synnerligen pillrigt och omständligt! När kapseln var borta var det ett hål stort som min knytnäve i den stackars valpen. Jag sydde och sydde och sydde och sydde. Jag fick ihop det snyggt tillslut med lite intrakutana stygn med resorberbar tråd.

Det var meningen att jag skulle höft- och armbågsledsröntga en hund efter det, men det var helt stört omöjligt att få den sederad. En 50 kg tung, rädd hund som hugger vilt omkring sig är inget man utsätter sig för i onödan, så att säga. Kollegan och matte han bli bitna innan jag gav upp. Det blev ingen röntgen.

Ett par vaccinationer och allmäna hälsokollar blev det också och en hund med hjärtsvikt, men det var också allt det medicinska jag gjorde idag.

På eftermiddagen var det en katt med en böld som visade sig vara tre bölder som satt ihop. Det var ett litet pyssel att få tömt allt, lägga drän och sy ihop igen.

Sen en katt som hade ett sår på ryggen som inte ville läka. Inte konstigt. Det var ett stort sår och den underliggande muskulaturen var blottad och sårkanterna ihoptorkade. När jag sövt, rakat och tvättat sonderade jag såret och hittade en gigantisk sårhåla. Dränläggning igen. Reviderade sårkanterna och sydde ihop.

Den sista patienten för dagen var en honkattskastration. Så nog har jag sytt en del idag...

Jag är trött i kropp och huvud och det river som sandpapper i halsen. Jag hoppas att kvällen och natten blir lika lugna som igår!

I morgon hämtar jag mina sista saker från exmannen och i övermorgon bär det av norröver med släpet. Då får jag äntligen träffa Kärleken igen. Jag längtar mig havt fördärvad! Han gör mig så lycklig!

<< dåtid ~ nutid >>



© Lilla Mysan, 2008 om inget annat anges.