Jag antar att jag har något slags ackumulerat sömnbehov, för så trött som jag är nu har jag inte varit på... jättelänge. Det kan vara nån form av PMS också. Jag känner mig sådär svullen och ful och äcklig och ja.. sådär som jag gör några dagar varje månad.
I tisdags sov jag 1½ timme på lunchen och jag sov som en stock hela natten till igår. Ändå var jag så trött igår att jag höll på att somna flera gånger under föreläsningarna. När jag kom hem på eftermiddagen hade jag tänkt sätta mig med examensarbetet, men jag var så trött att jag omöjligt kunde hålla mig vaken. Jag la mig på soffan och sov i två (!!) timmar. För att äta lite och sen sova nån timme till.
När Kärleken kom hem från jobbet halv ett på natten satt vi och kollade på ett superfint hus på hemnet, sen somnade jag som en stock igen och sov hela långa natten.
Ändå var jag superdupertrött när jag kom hem från skolan i eftermiddags och sov en timme medan Kärleken kollade på film.
Jösses, hur trött kan man bli?
Kärleken har varit ledig idag och agerat hemmaman. Det är något jag helt klart skulle kunna vänja mig vid att ha! Någon som handlar, diskar, lagar mat, ringer telefonsamtal...
Tja, annars är väl allt bra. Förutom tröttheten dårå.
