Uh, så trögt det var att gå upp kl 6 i lördags morse! Jag sov mest hela tågresan ner till grannstaden. Läste några sidor i en bok. Filosoferade en del.
Sju timmar efter jag satt mig på bussen här utanför anlände jag till grannstaden. Innan jag gick hem till bästvännen passade jag på att uträtta några ärenden på stan.
Hemma hos bästvännen var allt bra. De hade dukat och gjort så fint inför dopet på söndagen. Vi pratade ikapp en del och jag gosade med lilla Linis som var på ett strålande humör.
Framåt kvällen gick vi ner och satte oss i deras källare där de har sin hemmabio. Vi proppade i oss ohemula mängder med godis och tittade på en romantisk komedi.
Eftersom jag var helt sjukt trött gick vi i säng ganska tidigt.
På söndagsmorgonen vaknade jag med ett grustag i ögonen och ett sandpapperlager i halsen. Tonsiller som golfbollar, I kid you not. Det kan förklara den klenhet och sjukliga trötthet jag dragits med ett några dagar. Skönt att det inte var något värre, tänker jag.
Det var full rulle på morgonen. Alla gjorde sig fina och Linis fick bada - skojsigt värre! Sen bar det av till kyrkan där Linis fick på sig sin otroligt vackra dopklänning.
Jag är inget big fan av kyrkliga ritualer och ceremonier men det var ett fint dop, det tycker jag allt. Linis sov genom hela ritualen och knörvlade mest ihop sig lite när hon fick vatten på huvudet. Gullunge!
Efter dopet hade de mottagning hemma hos sig. Det bjöds på smarrig smörgåstårta (varav jag åt en portion lagom stor för en lastbilschaufför) och sen vacker tårta och hembakta kakor i drivor till kaffet.
Den här helgen har varit en katastrof ur ett näringsfysiologiskt perspektiv sett. Burger King, pizza, Sibylla, smörgåstårta, kakor, godis. Hade jag inte haft så bedrövligt ont i halsen hade jag genast begivit mig till F&S eller ut i joggingspåret!
Efter kaffet var det presentöppningsdags. Linis fick en massa fina presenter och gudmor Tant Mysan fick en jättefin present av Linis också! Den var så jäkla häftig! Det kommer bild på den endera dagen, jag lovar!
Framåt kvällen var det dags för mig att bege mig mot Uppsala igen. Det tog 7 timmar hem också, inklusive promenad från Gottsunda centrum mitt i natten. Jag tror att jag hade en febertopp nånstans kring Herrljunga.
Imorse var det inte alls kul att gå upp när klockan ringde. Ont i hals och huvud och trött som en drutt. Men man kan faktiskt inte missa första skoldagen på den sista terminen!
Precis innan jag åkte iväg kom Kärleken hem, så vi kunde pussas lite innan han stöp i säng och jag pös iväg till skolan.
Åh, det var så himla kul att träffa alla igen och höra vad alla gjort i sommar! Kursare E som jobbat i Flyinge och varit officiell veterinär och fått avliva en smuggelhund med poliseskort. Och kursare I som domderat och givit ordet åt 20 stora, starka brandmän under en räddningsaktion när en häst gått ner sig i ett kärr. Å andra sidan har hon inte sett en enda pares i sommar. (Helt otroligt! En period hade jag fyra pareser om dagen!)
Det verkar i alla fall som om det inte bara är jag som känt mig väldigt liten väldigt många gånger i sommar.
Två (minst) nya graviditeter har vi i klassen också. Det är verkligen rena rama babyboomen i vår årskurs! Hur många är det som fått barn under utbildningen? 10-15 stycken? Jag vill OCKSÅ ha!
Nu sitter jag här med en bedrövlig huvudvärk igen och borde plugga epizootologi - vi har ju utbildningens allra sista tenta på fredag och jag hade tänkt se till att klara den på första försöket. Det vore faktiskt lite skoj att gå genom hela utbildningen utan att köra på en enda tenta!
Men just nu längtar jag bara efter att Kärleken ska komma hem så att jag får pussa lite på honom.
