Jodå, nu känns det allt bättre. Det blev lite för mycket i lördags, bara.
Idag har jag bara haft en enda resa - en mastit. Snabbt och lätt. Det gav mig tid över för att fixa pappersarbete som blivit liggande sen helgen. Dessutom skiner solen här idag. Visserligen fick jag jobba som en slav (fast en slav med bra betlat dårå) i helgen och även igår, men idag kom jag hem redan klockan 12. Skönt!
Att chefen dessutom var så ohyggligt snäll att hon gav mig ledigt torsdag och fredag, trots att alla kompledigheter efter jourhelger är indragna över sommaren, gör att livet känns miljoner gånger lättare idag.
Igår fick jag ta jouren även på dagen, eftersom den som hade jouren var schemalagd för att vara inne på stationen och ta hand om smådjuren. Det blev två akuta resor utöver de fyra ordinarie.
Så förutom tre hästvaccinationer, en mastit, en dålig kalv och fem halta kor blev det även en avlivning av en ko och en kalvning.
Snacka om ett yrke med kontraster. Från att sätta en bult i pannan på en ko till att lägerätta och dra ut en levande kalv på mindre än tre timmar.
Att vara barnmorska (eller snarare kalvmorska) är slitigt och slabbigt (att kräla omkring på ett lagårdsgolv med båda armarna inne i en ko är allt annat än bekvämt och rent - galonrock och galonbyxor är ett måste) som bara den, men vilken känsla det är när kalven kommer ut. Och när den dessutom lever!
Idag ser mina underarmar misshandlade ut efter att ha blivit klämda mellan kalven och kossans bäcken. Men det gör inget :-)
Annars har jag inte mycket att förtälja. Om två dygn sitter jag på tåget på väg till min älskade.
