Fy sjutton gubbar vilken helg! Jag är helt slut! Fredagsjouren blev ganska lugn och jag kunde sova hela natten. Men sen drog det igång på förmiddagen och höll på till långt in på eftermiddagen. Var det inte pareser (kalvningsförlamningar) så var det mastiter (juverinflammation). Ett föl med böjsenekontraktur behandlade jag också.
En kolikhäst blev det på eftermiddagen. Den remitterade jag till Skara. Jag har fortfarande ångest över den hästen. Jag hoppas den överlever. Mer än så orkar jag inte skriva om den saken. Låt mig bara säga som såhär: min skräck över kolikhästar har snarare eskalerat än mildrats.
En slö ko som inte vill äta blev det också ett besök hos på kvällen. En massa telefonsamtal med rådfrågningar blev det också under dagen. Efter att ha jobbat i princip non-stop i 14 timmar med korta avbrott för att kasta i mig en kopp kaffe eller en matbit är det inte så himla kul att bli utskälld av en arg människa som anser det vara mer djurplågeri att avliva en skadad mås genom att be någon utföra sk cervikal dislokation på den (dvs bryta nacken av den) än att transportera en vild, skadad fågel i en bil tre mil och hålla fast den medan jag försöker hitta ett kärl att spruta avlivningsvätska i. Människan i fråga tyckte att jag skulle lära mig bli en riktig veterinär.
Ja.
Jag var så trött och allt hade inte riktigt gått bra under dagen, så den där utskällningen var liksom droppen. När jag kom tillbaks till stationen ringde jag till Polisen och grät en skvätt, bara för att jag var så trött och slut och hade ångest över allt jag inte klarat av och och och att jag faktiskt borde lära mig bli en riktig veterinär istället för att bara låtsas som jag i bästa fall lyckas med halvdant. Fan att han ska vara så långt borta! Eller att jag ska vara så långt borta. Igår hade jag verkligen behövt en kram, ett par starka, varma armar att vila i.
Jag var så uppe i varv och jag hade så mycket att tänka på och grubbla över att jag mest låg i någon slags halvdvala hela natten fram till kl 6.30 då första djurägaren ringde och bad mig komma ut till en pares i en hage. Fast egentligen låg hon inte riktigt i hagen, kossan. Hon låg i leran bredvid gödselbrunnen. Och det pissregnade. Och det var miljarders knott. Glamouröst yrke man valt....
Idag har det blivit fyra pareser, en mastit (som visade sig bli tre, men det var bara en som var akut), ett föl, en avlivning av en katt och massor av rådfrågningar om allt från höns till grisar. Jag är glad när någon frågar om hund eller katt, för det känner jag att jag behärskar. Det kan jag svara på i de allra flesta fallen.
Klockan åtta imorgon bitti går jag av jouren, men så jobbar jag hela dagen. Och jag jobbar som vanligt tisdag och onsdag och så har jag jouren på onsdag och natten till torsdag. Jag hoppas hoppas hoppas att jag kan få ledigt på torsdag och fredag eftersom jag beställt tågbiljett till Uppsala... Jag fick nämligen idag reda på att alla ledigheter har dragits in under sommaren. Det är det ingen som brytt sig om att informera mig om. Kul! Eftersom jag redan beställt tågbiljetter både till nu på torsdag och tills i juli. Och hur kul är det att jobba 12 dagar i sträck och på dessa 12 dagar vara schemalagd 176 timmar...
Just nu suger det ganska mycket getballe att vara veterinär.
