Idag har jag skjutit min första ko. Eller nej, jag har allt skjutit kor förut, men inte utan "övervakning". Det var en sk långliggare som inte kommit upp på en vecka och som bara blev sämre och sämre. Vi har verkligen försökt med allt, men ingenting har hjälpt. Så det var allt rätt beslut, men icke desto mindre hemskt.
Hon låg ute i hagen och hon låg still, så allt gick väldigt lugnt och värdigt till väga. Så värdigt det nu kan bli att vara en dödssjuk ko som man ska skjuta i huvudet och sen skära halsen av.
Uff!
Förövrigt har dagen ägnats åt två juverinflammationer, en kalvningsförlamning och en kvarbliven efterbörd.
Eftersom jag har jouren hela helgen fick jag även ta ett jourfall med en katt som bara fått två ungar. Djurägarna trodde att det fanns fler ungar kvar och var oroliga. Jag undersökte katten på stationen men katten kändes helt tom. För säkerhets skull kollade jag med ultraljud också och nog var hon tom alltid, kattan. Skönt, då slapp jag kejsarsnitta.
Jag hoppas att det inte ringer allt för komplicerade saker i helgen. Ett par kalvningsförlamningar och juverinflammationer går bra, men jag är glad om jag slipper koliker och fölningar. Och jag är glad om jag slipper skjuta fler kor. Det är inget kul!
