Mitt livs första (betalda) jourpass slutade kl 8 imorse. Natten var lugn. Jag har sovit ganska bra och jag sov länge.
Ändå är jag helt slut idag. Det tar på krafterna att vara så spänd så länge.
Efter frukosten åkte jag till stationen för att lämna distriktsveterinärbilen och hämta min bil. Jag tänkte ta en promenad med Siska, men jag blev så trött att jag somnade en stund på soffan. Jag vaknade när bror med familj dök upp.
Jag är helt trollbunden av Lillan. Jag kan titta på henne hur länge som helst och jag bara älskar att ha henne på min axel medan hon ska rapa. Hon har faktiskt fasters näsa och fasters tummar :-)
Jag har inte gjort ett endaste vettigt dugg idag. Vi har fikat, jag har gjort iordning i husvagnen, jag hjälpte brorsan att springa igång hans motorcykel. Framåt kvällen tog vi en promenad med barnvagn och hund - hur mysigt som helst att umgås med bror och svägerska lite på tu man hand.
När vi kom hem igen hade mamma grillat, så det var bara att sätta sig vid ett dukat bord. Nice! Det har allt sina fördelar att bo hos mamma.
Nu är husvagnen redo att sova i och inatt blir det premiär.
Förövrigt längtar jag efter Polisen. Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag kan inte tänka på annat. Hans glittrande leende, hans lena hud. Jag skulle göra nästan vad som helst för att ha honom hos mig här och nu.
